Hur mycket skulle “gratis” tandvård kosta?

Barn och unga får redan gratis tandvård

I Sverige täcks barn och unga av kostnadsfri tandvård upp till 19 års ålder. Tidigare var den siffran 23, men sänktes 1 januari 2025. Så fort du fyller 20 år blir tandläkarbesök en del av den privata sfären – visserligen med statligt stöd, men långt ifrån kostnadsfritt. Stöden består bland annat av ett tandvårdsbidrag (ATB) samt högkostnadsskyddet som kickar in om du behöver större ingrepp. 

Notan just nu: Vem betalar vad?

Om vi zoomar in på tandvårdsprislappen för det svenska folket ser vi, enligt statistik från Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), följande: 

• Den totala kostnaden för all tandvård (barn och vuxna) i Sverige ligger på cirka 30–40 miljarder kronor per år.
• Hushållen – du och jag – står för en stor del av den notan. Staten bidrar med tandvårdsstöd på runt 6–7 miljarder kronor årligen (summor varierar lite beroende på mätår).

Att hela den vuxna befolkningens tandvård skulle vara ”gratis” för patienten innebär i praktiken att staten får täcka hela summan som idag bekostas av individer. Alltså 15-25 miljarder kronor grovt räknat.

Vad betyder “gratis” tandvård i praktiken?

Om vuxnas tandvård blev helt kostnadsfri skulle regeringen behöva skjuta till en betydande andel av de 30–40 miljarderna (minus den del som redan täcks av dagens statliga stöd). Även om vissa summor är rörliga och varierar med tandhälsa och besök kan man räkna med en ökning av statens utgifter på åtminstone 15–25 miljarder kronor årligen. Och detta är innan vi tar hänsyn till eventuellt ökade besök när människor inte längre tvekar på grund av kostnaden.

Billigare eller dyrare i längden?

Förespråkarna för gratis tandvård menar att bättre munhälsa på sikt skulle innebära färre kostsamma, akuta ingrepp och lägre sjukvårdskostnader. Kanske räddas vi undan en och annan hjärt- eller kärlsjukdom eftersom forskningen visar kopplingar mellan dålig tandhälsa och allmän hälsa.

Motargumentet är att notan kan sticka iväg rejält om ingreppen blir fler och att folk kanske gör undersökningar oftare än nödvändigt. Idag finns dessutom många privata tandläkarmottagningar dit människor kan söka sig vid behov. Det finns flera konkurrenskraftiga tandläkare i Stockholm och andra delar av landet som erbjuder professionell tandvård till rimliga priser.

Vem får betala kalaset?

De pengar som skulle täcka “gratis” tandvård för alla vuxna måste komma från skatteintäkter. Antingen höjs skatten eller så måste staten dra ner på något annat. I en tänkbar framtid kan det betyda att andra delar av sjukvården får konkurrera om samma påse pengar. Kanske är det skolor, kollektivtrafik eller infrastrukturprojekt som får ta smällen?

Så här fördelas statens skattepåse idag inom några områden:

Ekonomisk trygghet vid ålderdom: ca 390–400 miljarder kr
Hälsovård, sjukvård och social omsorg: ca 90–100 miljarder kr
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning: ca 120–130 miljarder kr
Ekonomisk trygghet för familjer och barn: ca 95–100 miljarder kr
Arbetsmarknad och arbetsliv: ca 90–100 miljarder kr
Försvar och samhällets krisberedskap: ca 80–90 miljarder kr
Utbildning och universitetsforskning: ca 80 miljarder kr
Kommunikationer: ca 60–70 miljarder kr
Internationellt bistånd: ca 50–60 miljarder kr
Miljö- och naturvård: ca 10–15 miljarder kr

(Siffrorna är inte exakta.)

Så, är det värt det?

Frågan om kostnadsfri tandvård är en politisk värderingsfråga mer än någonting annat. För vissa är rätten till friskare tänder och mindre ekonomiska orättvisor så pass viktig att de anser att den högre skatten är ett pris värt att betala. För andra är tandvård en individfråga: gå till tandläkaren regelbundet, sköt dina tänder, och staten hjälper redan till när det krisar.

Slutsats: nja

En övergång till helt ”gratis” vuxentandvård skulle kunna kosta staten tiotals miljarder kronor extra varje år, pengar som måste prioriteras framför något annat, och jag vet inte riktigt vad det skulle vara. Frågan är hur vi värderar munhälsa i förhållande till andra välfärdsområden; ska tandläkarnotan skickas till dig – eller till oss alla?

I väntan på en samhällelig vision om hur vi ska lösa detta fortsätter de flesta av oss att punga ut ur egen ficka för den där fyllningen eller lagningen. För trots att ”gratis” ofta låter härligt är det sällan kostnadsfritt på riktigt – notan måste ju alltid hamna hos någon. Och i slutändan är det du och jag som är ”någon”, oavsett hur vi vrider och vänder på det.