Statligt engagemang på oväntade ställen

Kultur och underhållning – statens kulturgärning

Många förknippar statligt ägande med myndigheter eller infrastruktur, vilket är helt korrekt. Men staten spelar också en betydande roll inom kultur och underhållning. Allt från arkiv och museer till olika scener för teater, opera och musikaler, och utställningar är ofta statligt drivna eller stöttade. Genom sitt engagemang i dessa kultursammanhang syftar staten till att bevara och lyfta fram det historiska arvet och tillgängliggöra det för allmänheten.

Kommunikation och post – en tradition av statlig reglering

Vem som helst kan starta ett budföretag i teorin, men den grundläggande postgången är historiskt sett nära förknippad med statlig reglering och kontroll. Än i dag finns det post- och kommunikationsverksamheter som helt eller delvis är statligt styrda. Orsaken är enkel: i ett modernt samhälle vill man försäkra sig om att brev, paket och viktig information kan distribueras i hela landet.

Spel om pengar – reglering och ansvar

Det statliga engagemanget i spelbranschen är inte bara en historisk kvarleva; det handlar om att reglera spelandet och minimera problem kring överdrivet spelande och skuldsättning. Staten ser till att vinsterna inte enbart hamnar i privata fickor, utan i viss mån också kommer samhället till del, bland annat genom att delar av spelöverskottet kan användas för att finansiera allt från idrottsrörelse till kulturprojekt.

När både statliga och privata aktörer verkar inom samma sektor, som i spelbranschen, ökar ofta innovationstakten och i slutändan kan tjänsten eller produkten bli bättre. Utvecklingen av moderna funktioner som – online casinon med swish som betalningsmetod, Pay N Play-teknologier och livecasinon – drivs av konkurrensen och förekommer numera hos både statligt kontrollerade och privata aktörer. För att möjliggöra en öppen men samtidigt reglerad spelmarknad har Spelinspektionen infört licenskrav och regelverk som ska skydda konsumenterna, motverka problemspelande och säkerställa att en del av intäkterna fortsätter att gynna samhället.

Infrastruktur och transport – säkerhet och tillgänglighet

Få höjer på ögonbrynen åt det faktum att staten ansvarar för riksvägar, tunnlar och broar. Men det finns andra delar av transportsektorn där den statliga närvaron är stor – ibland mindre uppenbar, ibland väldigt tydlig. Exempelvis kan ett rederi, en reparationstjänst eller en underhållsverksamhet vara helt eller delvis statlig, även om det inte framgår vid första anblick. Motivet är ofta samhällsnytta: att säkra landsomfattande trafikförbindelser som inte alltid är lönsamma för privata aktörer, men som är viktiga för medborgarnas rörlighet och försörjning.

Bank- och låneverksamhet – staten som stabil part på finansmarknaden

Historiskt har staten ofta gått in och skapat banker eller institut när det funnits ett samhällsbehov, exempelvis jordbrukslån eller bostadsfinansiering. Tanken är att tillhandahålla stabilitet i sektorer som annars riskerar att bli sårbara för marknadsförändringar. I dag kan man fortfarande hitta exempel på ekonomiska institut som är hel- eller delägda av staten och som fokuserar på allt från företagstillväxt till privatlån. Även om det finns gott om privata alternativ fyller dessa statligt kopplade verksamheter en viktig funktion för att säkra att människor och företag får tillgång till kapital och rådgivning, trots att de kanske inte alltid är superlukrativa affärer för traditionella banker.

Varför engagerar sig staten så mycket?

Den röda tråden i dessa verksamheter är att de ofta anses utgöra en nyckel för att hela samhället ska fungera. Oavsett om det rör sig om kultur, kommunikation eller transport handlar det om att trygga ett likvärdigt utbud över hela landet. Staten går då in som en stabil aktör, redo att satsa resurser där en privat ägare kanske drar öronen åt sig på grund av dålig lönsamhet.